Tajna

Denna dag började tidigt. Johanna kom hit igår för att vi tillsammans skulle se Sverige möta Slovakien i kvartsfinal. Klockan 05.47 imorse vaknade jag av mig själv och suckade när jag såg på klockan. Johanna som annars brukar vara som en klubbad oxe vid 8tiden, var nu redan vaken och beordrade mig med klar och pigg röst: "Turn on the tv, jag vill höra försnacket!" Det blev försnack vilket ledde till stora förhoppningar. Slovakien kvitterar med 1-0 i den andra perioden, och med bara 37 sekunders mellanrum så slår de in en till puck. 2-0. Sverige, precis som Slovakien gör 2 mål, inte långt ifrån efter varandra. Bam bam. Och jag som inte är någon direkt officiell idrottsfantast tyckte det var extremt spännande när andra perioden slutade med 3-2 till Slovakien. Herregud. Slutresultatet blev en stor besvikelse. Eller "magplask" som jag skulle säga. Eller "skräll" som Arne Hegerfors skulle säga. 4-3. Hela dagen så har mål-signalen ringt i mina öron.
Johanna tog det rätt hårt och vägrade nästan gå till skolan. Jag glömde det lagomt tills att vi skulle gå till bussen, dvs ca 40 min efter matchens avslut.
Det är jättekul så länge det varar, men mitt liv drabbas ju inte av att Sverige inte går till semifinal direkt. Det är bara synd att man inte fick ladda upp för semifinalen på fredag.
Sen att Marica fick förhinder som gör att hon inte kommer hit och hälsar på som bestämt, var också tråkigt! Hade även tänkt mig ut på Corona men när jag ringde dit och ville skriva upp mig på listan så fick inga 18åringar komma in denna helg. Mest troligt för att det är lönehelg. Arrgghhh.

Så ikväll känns som en slapp kväll. Hittills har jag hunnit kolla facebook, duscha och äta. Ibland så rinner tiden bara iväg och jag fattar ingeeenting. Till exempel så fyller jag 19 år om 6 dagar. Jag fyllde ju nyss 14.