Aldrig trodde jag väl att jag skulle vara så glad över att kunna pq-formeln. Tack, du godhjärtade person som översatte matteboken åt mig. Jag hoppas att det ska kunna hålla sig fast på min hjärnhinna ända tills imorgon. Då jag inte är någon superhjärna i just matte så skulle jag bokstavligen hoppa jämfota upp på bordet och kanske strippa av glädje om jag ens fick G. Eller nåt. Återstår att se.

"X-termen delat i 2 med omvänt tecken, (+/-). Roten ur x-termen delat i 2 och sedan upphöjt i 2 (+/-) siffertermen."

Tåg kolliderade med personbil

Ett godståg har kolliderat med en personbil utanför Hällnäs, Vindeln.

Vittne: Smällen var våldsam

 Såna här gånger får man gåshud, kalla kårar och ett kraftig blodsockerfall på en och samma gång. Egentligen är man inte så långt ifrån ett nervsammanbrott. Fyfan. Dessutom så börjar man tänka: "Ta hand om dina nära och kära, ska jag kanske börja köpa små presenter några gånger om året till mina kompisar fastän dom inte fyller år? Eller ska jag köpa den där mandeltårtan lite oftare från Mimas bageri för att överraska mamma och pappa med när jag kommer hem? Tommy, jag ska sluta med att vara en snyltig syster.

 

Men å andra sidan: Det blir ju en plåga att leva efter det mottot. Dessutom så har jag inte råd med små presenter och tårtor, eftersom det finns på tok för mycket jag vill köpa till mig själv först. Sen skulle jag vilja kalla sånt för "materiell kärlek". Jag vill bara säga såhär, utan att låta som en 12årig tjej som kommenterar apbergsbilder på sina kompisar med: "Du betyder <3- älskar dig gumms." Usch nej, inget sånt nu, MEN: Tack för att ni finns. Dom som vill kan ju ta åt sig.

Eftersom jag är lyckligt lottad och får sluta kl 12 på måndagar så åkte jag hem och tänkte steka lite i vårsolen men det var överskattat. Kalla nordanvindar blåste bort mina vårkänslor där jag låg påklädd på en filt. Mathilda ville ta en fika på stan innan hon skulle iväg med flyget till Stockholm och sagt och gjort. Vi hoppades på att Lobbyn skulle ha öppnat sin uteservering men icket, men vi bestämde oss för att fläska där iallafall. Laxlasagne och Västerbottens ostpaj, chokladmousse-kaka och chokladboll hamnade på våra tallrikar och vi blev idiotmätta.

Bruden som man blir på góhumör av:


Därför tog jag och bror min en sväng med cykel runt hela Umedalen.
Nu: Körkortsfaser!

2 hyllor ersätter ett barbord med 2 stolar, så nu kan jag vända mig om i mitt kök utan att riskera ett bordshörn i magen.


Kjol designed by moi self

Ähmen va? Är det bara måndag? Den frågan ställde jag mig idag. Jag skulle faktiskt tycka att det var lagomt om vi hade långhelg istället för lov? Kanske är det för att jag börjar vara lite uttråkad här hemma, snart beger jag mig till lägenheten. Men ändå. Inte likt mig att argumentera emot ledighet men för tillfället känns det bara som en transportsträcka. Tur att det är bra väder iaf!

Påsken har bestått av god mat, skoterkörning och umgänge med släkt och familj. Det sistnämnda uppskattar jag mer än förr eftersom det har blivit en så stor skillnad på min faster, som i julas fick en ny lever och på så sätt blev av med sin blodsjukdom. Hon babblar, äter och håller låda som aldrig förr. Sen måste jag få dela med mig av en liten händelse som får mig att vakna mitt i natten, trycka ansiktet mot kudden för att kväva mina fnissningar. I min släkt kör vi med raka rör, inget hymlande om någon har gått och blivit "dryg om baken" eller nåt liknande. Hursomhelst så satt vi vid bordet och fikade. Farfar var som vanligt placerad inne i hörnet för att ha överblick över alla. Plötsligt, mitt från ingenstans och på tal om exakt inget, frågar han med ett ansiktsuttryck som jag vill kalla russinfejs, min faster:
-Har du bränt upp håre ditt??
-Va? Varför tror du det?
-Jamen varför jere så risigt?? Eller jere en peruk?
Jag inklusive resten av familjen sätter kaffet i halsen av skratt.
Han som nyss fällt hår-kommentaren ser väldigt förvirrad ut:
-Va fehunn skratta ni åt? Får jag fråga det?

Ingen på denna planet kan nog förstå hur hysteriskt roligt den där kommentaren lät. Att han rynkade ihop ansiktet som ett jävla russin och kisade med ögonen gjorde ju inte saken tråkigare.

Det gick inte längre förrän jag höll på avlida av skratt igen. Nånting om att mina kusinbarn hade gömt kakorna som dom inte tyckte om, i blomkrukan.

Nu ska jag typ...sova?

Ja, det där med proppen och vattnet var ju ingen fara förutom att nån hade stängt av vattenkranen, men fortfarande för att jävlas. Jag drog en lättnadens suck när jag fick reda på det, hade inte lust med nåt hyresvärds-helvette igen.

Den här dagen har varit rent av underbar. Att solen lyser är bara en anledning till det.
Nu har jag gjort mig väl förtjänt till att äta kroketter till middag efter att ha städat både min och broder Tommys lägenhet.

Är förkyld som nanting, sista dagen imorrn. Sen lov, sen vecka 17, alltså 6 veckor kvar tills sommar. Satiken, det där påminde mig om att det är skyhög tid att söka sommarjobb.

Nu: Kroketter och...jag lämnar det öppet tills jag öppnar kylen.

Nån kleptoman har snott en propp ifrån proppskåpet bredvid min dörr, så vattnet i hela hyreshuset har slutat att fungera. Gissa vem som fick ringa hyresvärden om det. Jag. Och gissa vem som är på väg nu. Hyresvärden. Gissa vem som är rädd för att han ska vara kall och kort mot mig när han kommer hit för att fixa det. Jag. Fast det var tydligen inte den saknade proppen som var anledningen till att vattnet står stilla. "Någon" ljushuvud har stängt av huvud-vattenkranen, endast för att vara jävlig. Såna här gånger är det tillåtet att använda frasen: Jag pallar inte!

Stay tuned.

Vår lärare Eva Thörn var i Japan så det blev ingen textil idag. Dvs att vi slutade direkt efter första lektionen, halv 10. Jag och Johanna hade planerat att gå och gymma direkt efter det, men det var oturligt nog stängt så då gick vi direkt på Nattöppet och unnade oss en sån här braklunch. Tacobuffé 55 spänn. Båda blev så mätt så vi låg på golvet och halvgrinade.
Men efter att ha hämtat andan och fått igen lusten att vilja röra på sig, så promenerade vi in till stan. Hamnade på diverse penga-utsugande affärer, dålig karaktär som man har. Men jag låter inte det dåliga samvetet drabba mig. Lugn Mathilda, vi kommer till Paris ändå ;)