Ögona böj och på pastillernas momang
Gosh va dagarna går sakta nuförtiden! Jag och pappa har i 2 dagar suttit och flabbat åt "Åsa-Nisse", som går i svartvitt från 50-talet. Haha underbart. Jag har lixom inte mer att roa mig med. Visst, jag kan få värsta anfallet att fara ut och tokspringa tills jag faller ner död. Eller rensa ut alla "inte-värt-att-spara-grejjs". Jag är verkligen inte typen som får för mig att gå ut att plocka bär heller, nejnej, är rädd för de 300 kineserna som är ute och härjar. Sen har jag inte råd med yran. Så då blir det såhär ;) Jag trodde dock aldrig i mitt liv att jag skulle ens nudda vid de här orden, men: Jag längtar smått tills skolan drar igång.
Snackade med Johanna från yran. Hon konstaterade spiksäkert:
"Livet är som på en pinne här!"
Vad hon nu menade med det kan man ju tolka fritt! ;) hahah
